Hade såklart feber i morse så det fick bli till att sova ut en stund, vilket i och för sig var ganska skönt. Hoppas armen går om snart för jag känner mig helt handikappad.
Jag kände för att fota idag, rullade upp persiennen och fick syn på vädret ute.. regnigt blåsigt och inget väder man ville ge sig ut i så att säga. Så fick bli lite inomhusfotograferande idag sitället trots att det inte riktigt finns något att ta kort på här hemma hos mig.
När gammelfarmor dog fick en jättevacker kristallkrona som hänger i vardagsrummet.
Wilma, våran söta underbara katt
Just nu känner jag mig helt upp och ned. Jag vet inte om det är några biverkningar från sprutan eller om hela världen håller på att ställa sig på huvudet. Världen, denna vackra underbara värld som vi aldrig riktigt tagit hand om. Om man tänker på det är livet egentligen ganska meninglöst för den generationen jag frambringar kommer få det ännu värre än vad vi har det nu och det är ganska illa redan som det är. Är det rättvist? Att inte ens få bestämma över vilken tid man föds i, att bara födas in ett helvete. Den framtida generationen kanske förbättrar allt, den kanske ger oss ett mål med livet, ett goal att nå fram till. För just nu är allt bara upp och ned och ju mer blodet rusar till huvudet ju suddigare blir allt.
Jag ÄLSKAR loppis, fyndade denna charmiga retro-radion för ca 40kr. Kommer passa utmärkt sen när jag äntligen får inreda en lägenhet (förhoppningsvis på Emil Lindells väg)
torsdag 19 november 2009
Tråkig dag
Upplagd av Modernism kl. 18:20
Etiketter: Livet på västkusten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
jättefna bilder verkigen mitt hjärta :) <3
Emil Lindells väg , här kommer vi ;D <3
Skicka en kommentar